Last Updated on juni 27, 2021 by Kuriosa

{{CODE2}}
Använd den här omvandlaren för att enkelt omvandla vanliga siffror till romerska siffror. Det inte många vet är att de ”vanliga” siffror vi använder idag är arabiska siffror från början.

Det romerska talsystemet

Romarna skapade ett imperium som på ett avgörande sätt påverkade den europeiska kulturen. Rom styrdes till en början av kungar men mot slutet av 500-talet f.kr infördes istället en republik. Ett av Romarrikets arv som vi ser än idag är dess talsystem, romerska siffror.

Det romerska talsystemet har kommit att bli ett långlivat talsystem som har levt kvar i antiken, medeltiden samt renässansen efter sin uppkomst i den norditalienska förhistorien. Själva talsystemet är mycket äldre än den romerska civilisationen, det är ett av världens äldsta ännu levande arv, trots att detta talsystem är mer än tretusen år gammalt kan vi ännu se det i stort sett all samhällets områden.

Det romerska talsystemet höll en säker position fram tills början av tolvhundratalet då Fibonacci eller Leonardo från Pisa publicerade sin bok Liber Abaci där han beskriver sin uppfunna talserie som också är världskänd vid namnet Fibonaccikoden. Detta var det första tillfället den europeiska befolkningen introducerades till de indo-arabiska siffrorna, då koden var skriven med detta talsystem.

2020 till 2028 i romerska siffror

2020 = MMXX = 1000 + 1000 + 10 + 10
2021 = MMXXI = 1000 + 1000 + 10 + 10 + 1
2022 = MMXXII = 1000 + 1000 + 10 + 10 + 1 + 1
2023 = MMXXIII = 1000 + 1000 + 10 + 10 + 1 + 1 + 1
2024 = MMXXIV = 1000 + 1000 + 10 + 10 + 5 − 1
2025 = MMXXV = 1000 + 1000 + 10 + 10 + 5
2026 = MMXXVI = 1000 + 1000 + 10 + 10 + 5 + 1
2027 = MMXXVII = 1000 + 1000 + 10 + 10 + 5 + 1 + 1
2028 = MMXXVIII = 1000 + 1000 + 10 + 10 + 5 + 1 + 1 + 1

Skillnaden mellan romerska och indo-arabiska siffror

Den främsta skillnaden mellan det romersk och det indo-arabiska talsystemet är deras användningsområden. Romerska siffrorna och tal användes främst för att skiva ner viktig information samt bevara information, själva beräkningarna gjordes för det mesta på en abakus, vilket är en slags kulram. Beräkningarna gjordes på kulram snarare än papper då bläck och papper var mycket dyra och inte användes i onödan.
De indo-arabiska talen blev allt mer populära när man började utföra beräkningar med dem, när matematiken avancerade till papper och penna istället för kulram. De då nya talen som kom till Europa hade redan använts under lång tid av indiska och därefter arabiska astronomer. De var det nya talsystemet för den tidiga medeltidens relativt enkla beräkningar samt matematisk akrobatik, trigonometriska funktioner samt även för de mer avancerade ekonomiska konstruktionerna som förekom oftare kring medeltidens slut. Den enkla mynthandeln hade nu uppdaterats till summor som överförs från en valuta till en annan samt procent av belopp, räntor med mera.
En anledning till att vi bytte till det indo-arabiska talsystemet var även att vi pratade än mer språk under medeltiden än vad vi gör i dagens värld vilket skapade problem då många tal började på samma bokstav. Det romerska talsystemet saknade standardisering då det varierade från författare till författare beroende på plats. När internationell handel och vetenskap avancerade dög inte detta.

Romerska siffror uppbyggnad – De sju olika siffertecknen

Det talsystem vi normalt sett använder i Sverige är det arabiska talsystemet, det romerska talsystemet är uppbyggd på ett helt annat sätt. Det romerska talsystemet är baserat på siffrans position i systemet, dess position avgör dess värde.
Romerska siffrorna och dess talsystem består vanligtvis av sju grundläggande siffror, att det just är sju är ingen slump, talet sju hade nämligen en speciell symbolik under antiken. De romerska siffror som används kan du se nedan.

• I = 1
• V = 5
• X = 10
• L = 50
• C = 100
• D = 500 (ibland används Q istället för D)
• M = 1000

År 200 f. kr införde romarna ytterligare tecken i systemet som användes för att beteckna större tal samt bråk. Trots detta inkluderades aldrig talet 0 i detta talsystem vilket gjorde att det inte gick att räkna med decimaltal.

Talsystemets regler

För att bilda andra tal än de sju grundläggande siffrorna använder man kombinationer eller fastställda regler. Talsystemets regler innebär:

• Om du placerar två likadana siffror bredvid varandra bör de adderas, II utläses I + I = 2.
• Om en siffra med högre värde står framför en siffra med ett lägre värde adderas de samman, till exempel VI utläses 5 + 1 = 6.
• Föregår en siffra med ett lägre värde en med ett högre värde så subtraheras det lägre värdet från det högre, till exempel IV utläses 5 – 1 = 4. Har siffran istället ett vertikalt streck på vardera sidan markerar det att den är värd hundra gånger så mycket som originalvärdet, |I| är alltså samma sak som C.

En ytterligare sak att tänka på är att ett lägre teckens värde används före de större när talen skrivs ut, exempelvis talet tre skrivs III snarare än IIV.
Eftersom romerska siffor och tal har ett fast värde (alltså inte olika värde för olika position som de arabiska talen i decimalsystemet = våra tal), sker sammansättningen till andra tal efter följande regler:

Romerska siffror – historia

Det romerska talsystemet uppkom i antika Rom och användes för att skriva nummer över hela Europa fram till sen medeltid.
Användandet av romerska siffror fortsatte lång efter det romerska imperiets fall, från tidigt 1400 tal började det romerska alfabetet dock ersättas av arabiska nummer och det arabiska alfabetet.
Du ser ofta Romerska siffror på urtavlor, däribland den världskända Big Ben från 1852. Siffrorna är skrivna från ett till tolv i romerska siffror, I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI, XII.

Så används romerska siffror idag

Idag kan du se romerska siffror i regentnummer i bland annat kunganamn samt påvenamn (Karl XII och Benedictus XVI).
Inom statsvetenskapen kan du även se romerska siffror användas för att skilja olika regeringar inom samma land åt genom att lägga till en romersk siffra till regeringschefens namn. Detta sker oftast om samma person har varit regeringschef flera gånger, den romerska siffran i kronologisk ordning används då för att skilja ministrarna från varandra.
Romerska siffror används även som kapitelnummer, sidnummer eller förordsnummer i böcker. Inom kemi används de även för att ange oxidationstal och i listor för en särskild ordning.
Man kan sätta ett streck ovanför en bokstav för att markera att den är värd tusen gånger så mycket, Ī är alltså samma sak som M. Ett vertikalt streck på vardera sidan av ett tal markerar att det är värt hundra gånger så mycket, |I| är alltså samma sak som C.

Arabiska talsystemet

Som vi redan konstaterat använder vi det arabiska talsystemet i dagens samhälle även om romerska siffror används fast i mindre utsträckning, vilket framförallt beror på att de är omoderna i två bemärkelser. Romerska siffror kan inte användas för decimaltal, de allra flesta idag har inte kännedom om hur man använder sig av romerska siffror samt att större tal kräver många tecken och kan på så sätt bli svåra att utläsa.

Romerska Siffror Konverteringstabell

Siffror	Romerska Siffror	Beräkning
0	not defined
1	I	1
2	II	1+1
3	III	1+1+1
4	IV	5-1
5	V	5
6	VI	5+1
7	VII	5+1+1
8	VIII	5+1+1+1
9	IX	10-1
10	X	10
11	XI	10+1
12	XII	10+1+1
13	XIII	10+1+1+1
14	XIV	10-1+5
15	XV	10+5
16	XVI	10+5+1
17	XVII	10+5+1+1
18	XVIII	10+5+1+1+1
19	XIX	10-1+10
20	XX	10+10
21	XXI	10+10+1
22	XXII	10+10+1+1
23	XXIII	10+10+1+1+1
24	XXIV	10+10-1+5
25	XXV	10+10+5
26	XXVI	10+10+5+1
27	XXVII	10+10+5+1+1
28	XXVIII	10+10+5+1+1+1
29	XXIX	10+10-1+10
30	XXX	10+10+10
31	XXXI	10+10+10+1
32	XXXII	10+10+10+1+1
33	XXXIII	10+10+10+1+1+1
34	XXXIV	10+10+10-1+5
35	XXXV	10+10+10+5
36	XXXVI	10+10+10+5+1
37	XXXVII	10+10+10+5+1+1
38	XXXVIII	10+10+10+5+1+1+1
39	XXXIX	10+10+10-1+10
40	XL	-10+50
41	XLI	-10+50+1
42	XLII	-10+50+1+1
43	XLIII	-10+50+1+1+1
44	XLIV	-10+50-1+5
45	XLV	-10+50+5
46	XLVI	-10+50+5+1
47	XLVII	-10+50+5+5+1
48	XLVIII	-10+50+5+1+1+1
49	XLIX	-10+50-1+10
50	L	50
51	LI	50+1
52	LII	50+1+1
53	LIII	50+1+1+1
54	LIV	50-1+5
55	LV	50+5
56	LVI	50+5+1
57	LVII	50+5+1+1
58	LVIII	50+5+1+1+1
59	LIX	50-1+10
60	LX	50+10
61	LXI	50+10+1
62	LXII	50+10+1+1
63	LXIII	50+10+1+1+1
64	LXIV	50+10-1+5
65	LXV	50+10+5
66	LXVI	50+10+5+1
67	LXVII	50+10+5+1+1
68	LXVIII	50+10+5+1+1+1
69	LXIX	50+10-1+10
70	LXX	50+10+10
71	LXXI	50+10+10+1
72	LXXII	50+10+10+1+1
73	LXXIII	50+10+10+1+1+1
74	LXXIV	50+10+10-1+5
75	LXXV	50+10+10+5
76	LXXVI	50+10+10+5+1
77	LXXVII	50+10+10+5+1+1
78	LXXVIII	50+10+10+5+1+1+1
79	LXXIX	50+10+10-1+5
80	LXXX	50+10+10+10
81	LXXXI	50+10+10+10+1
82	LXXXII	50+10+10+10+1+1
83	LXXXIII	50+10+10+10+1+1+1
84	LXXXIV	50+10+10+10-1+5
85	LXXXV	50+10+10+10+5
86	LXXXVI	50+10+10+10+5+1
87	LXXXVII	50+10+10+10+5+1+1
88	LXXXVIII	50+10+10+10+5+1+1+1
89	LXXXIX	50+10+10+10-1+10
90	XC	100-10
91	XCI	100-10+1
92	XCII	100-10+1+1
93	XCIII	100-10+1+1+1
94	XCIV	100-10-1+5
95	XCV	100-10+5
96	XCVI	100-10+5+1
97	XCVII	100-10+5+1+1
98	XCVIII	100-10+5+1+1+1
99	XCIX	100-10-1+10
100	C	100
200	CC	100+100
300	CCC	100+100+100
400	CD	500-100
500	D	500
600	DC	500+100
700	DCC	500+100+100
800	DCCC	500+100+100+100
900	CM	1000-100
1000	M	1000
5000	V
10000	X
50000	L
100000	C
500000	D
1000000	M

 

Romerska siffror	Värde	Latinskt namn
I	1	unus
V	5	quinque
X	10	decem
L	50	quinquaginta
C	100	centum
D	500	quingenti
M	1000	mille

 

Fler Romerska konverteringstabeller