Krypto – Finansrapport

Bitcoin skapades någon gång under 2009 av en individ eller en grupp individer vilka valde att referera till själva i form av akronymen Satoshi Nakamoto. Hans eller deras primära syfte var att skapa en form av betalningsmetod som både privatpersoner och företag kunde ta del av utan att de för den delen debiterades några avgifter för det hela. Själva kryptot är i grund och botten en form av digital valuta vars primära syfte är att erbjuda möjligheten att genomföra direktbetalning sinsemellan två olika parter via en adekvat uppkoppling utan insyn av en tredje part (centralbanker, myndigheter etc). På grund av själva avsaknaden av en central instans i form av myndigheter och centralbanker så skyddas inte kryptovalutan av de regleringar som tillämpas för exempelvis gällande Fiat-valutor och är på grund av det ofta föremål för ganska stora svängningar när det kommer till dess rådande kurs. Just volatiliteten är något som hindrat Bitcoin från att ta över kungatronen från de traditionella Fiat-valutorna eftersom det är ytterst svårt att nyttja kryptot som en adekvat betalform om värdet på valutan riskerar att skifta 50 % i värde inom en tämligen kort tidsperiod. En annan aspekt som bromsar in dess framfart är att Bitcoin har svårt att uppnå en acceptans som en form av traditionell betalningsform eftersom den helt enkelt uppfattad som en traditionell form av betalningsform. Hur fungerar Bitcoin rent konkret? Bitcoin bygger i grund och botten på två underliggande mekanismer vilka återges i form av dess blockkedja och mining. Utan dessa så kan varken Bitcoin eller de transaktioner som ständigt äger rum genomföras i praktiken. För att du enklare ska kunna ta till dig det hela på ett lättbegripligt och icke-omständligt sätt så kommer vi härnäst att kortfattat gå igenom hur dessa verkar i korrelation med varandra när det kommer till just de transaktioner som härleds till köp av Bitcoin. Vad är egentligen en blockkedja? Bitcoin utgörs av en "ledger", vilket förenklat är en lista som i sin tur innehåller en rad koder vilka sammanställs i form av en datafil. Alla datorer vilka återfinnas inom Bitcoin-nätverket innehar denna fil som i sin tur innehåller exakt samma lista. Själva validiteten hos listan i fråga kan säkerställas ganska enkelt via den digitala signaturen som återges från den ursprungliga ägaren. Denna lista uppdateras kontinuerligt och automatiskt för alla de noder vilka återfinnas inom Bitcoin-nätverket. Blockkedjan förlängs i sin tur med ett helt nytt block för varje uppdatering av de transaktioner som i sin tur ägt rum under de senaste 10 minuterna. Dessa block verifieras av miners innan de i sin tur kopplas vidare till den existerande blockkedjan. Det ska även nämnas att själva blockkedjan finns tillgänglig för alla inblandade, men kan endast modifieras i form av datorkraft via de noder vilka återfinns inom nätverket. Hur fungerar Bitcoin mining? Varje specifik Bitcoin-transaktion som genomförs måste i sin tur verifieras och placeras i ett block som i sin tur efter 10 minuter placeras in i själva blockkedjan. Denna form av verifiering utgöra grunden för den tillit som användarna faktiskt har när det kommer till Bitcoin. Varje enskild transaktion kommer med en avancerad form av kryptering, något som i sin tur kräver ganska komplexa matematiska processer för att kunna bekräftas. De individer vilka ägnar sig åt dessa matematiska processer ägnas sig åt "mining" och benämns inom sammanhanget för som "miners". Man tillhandahåller alltså datorkraft för att bekräfta själva äktheten hos de transaktioner som utförs, varav man i sin tur får motta betalt i form av Bitcoin. Det ska även tilläggas att Bitcoin har ett fördefinierat antal mynt som teoretiskt sett kan "grävas fram" något som i sin tur innebär att processen i fråga inte kan pågå i all oändlighet.